En dag när inget särskilt hänt

Den här måndagen har jag fördrivit med att göra ett handtag här och ett 
handtag där. 
Bland annat har jag diskat alla sparade blomkrukor - inte lika många som
på bilden dock.
Det blir inget återbesök på Jägarvallens Djursjukhus i morgon. 
Jag lämnade återbud per telefon idag, eftersom Clinton verkar frisk 
och pigg. Man lovade att skicka Clintons journal till 
Distriktsveterinärerna i Vimmerby. På så sätt slipper vi åka till 
Linköping för ett enkelt leverprov.

Några växter hade växt ur sina krukor, så de fick nya.

stack of clay pots beside tin roof

Midsommarafton

Så fort det gick – midsommaren är redan här! I morse var det mulet, kallt och blåsigt, nu är det sol, varmt och gott och blåsigt. Jag har satt en vildbukett på bordet på altanen – jag vågade mig också på att ta lite björksly från smalspårets banvall. Så nu firar vi midsommar i hemmets lugna vrå.FB_IMG_1529699608411

Fast först hoppar jag in i duschen!

black shower head switched on
Photo by Pixabay on Pexels.com
Sill, färskpotatis, jordgubbar med rosévin och en midsommarbukett - 
det är midsommar! De vilda blommorna är i stort sett utblommade. 
De som ändå fanns kvar har jämnats med marken på grund av 
Midnattssolsrallyt, som går genom Hultsfred på fredag. 
Så nära att vi kan sitta i eller utanför altanen och titta.
Ett musikaliskt midsommarprogram i TV från Västkusten gav oss lite extra 
midsommarkänsla.  Alla våra krafter har använts till  att ta hand om vår 
lille sjukling, som glädjande nog blir "bättre och bättre dag för dag".
Även i morgon tar vi det lugnt, men sen . . . 
då åker vi till Virserum . . .

 

 

 

I hemmets lugna vrå

Vi håller oss hemma och hundpromenaderna blir bara så långa som 
det är nödvändigt. Hunden äter fortfarande inte maten och dricker väldigt
lite. Idag har jag prövat med att blötlägga de vanliga foderkulorna men 
resultatet blev detsamma. Matte är fortfarande inte att lita på och att äta
gör ont, så livet är inte lätt för Clinton. Han har redan fått
tillbaka lite midja och det är bra, även om det inte var meningen att det
skulle ske på grund av helsvält. Han tyr sig till matte och sover mestadels 
i korgen under mitt skrivbord, när jag sitter vid datorn. Det känns säkert 
tryggt . . . då vet han var jag finns och slipper ranta runt.

Hur skall detta sluta?

Kampen går vidare mellan Clinton och hans matte!

En gång lyckades jag lura honom med leverpastejbollar. 
Idag vägrade han att ta emot de läckra bollarna av mig. MEN när jag 
smusslade över dem till husse kunde sjuklingen inte motstå den ljuvliga 
doften.
medical tablets pharmacy cure
Photo by Pixabay on Pexels.com
Förtroendet mellan mig och Clinton är brutet - åtminstone för stunden och 
när det gäller mat. Morgondosen idag är lyckligtvis på rätt plats.
 
Nu återstår det att se om husse blir avslöjad i kväll. Jag hoppas att det
dröjer. Mina idéer är nämligen slut - vi kan ju inte gå handgripligt till 
väga, eftersom han har ont i munnen efter operationen.

Lättlurad – inte alls . . .

Idag passar inte maten och medicinen vägrar han att ta – den nyopererade. Att han inte får smärtlindring när han trilskas begriper han förstås inte.

Nu litar han inte längre blint på matte. Han låter sig bara luras en gång . . .

Så – Owe gick till Coop och köpte bredbar leverpastej. Sent på eftermiddagen lurade vi i Clinton både hjärtmedicin och smärtlindring.

Det funkade idag. I morgon är en annan dag . . . då har han nog kommit på att han blivit lurad även idag. Då vägrar han ta emot leverpastej – vare sig med eller utan gömd medicin.

Nu sover i alla fall ”le petit prince” på morfintabletten och det är skönt för honom och för matte. Det blir inga kast med liten boll på ett par veckor – Clinton i ett nötskal

Vilken dag!

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Fortsättning följer i morgon. Jag är alldeles för trött för att orka skriva en enda mening till i kväll.

  • 05.45 – avresa Hultsfred – Linköping
  • 07.30 – Clinton lämnades på Djursjukhuset
  • 20.00 – avresa Linköping – Hultsfred
  • 21.45 – ankomst Hultsfred

Det blev en både fysiskt och psykiskt påfrestande dag – inte bara för patienten utan även för husse och matte. Vi bestämde oss för att trots omständigheterna göra dagen så bra som det bara var möjligt.

Vi började med att besöka ett par nyanlagda torg i väntan på att klockan skulle bli 09.30 – då tänkte vi nämligen inta en IKEA-brunch.

Owe väntade utanför medan jag tog en snabbrunda genom varuhuset. Det blev inget långt kassakvitto den här gången.

Vi förflyttade oss till Elgiganten – Megastore där vi inhandlade en dammsugare. Roboten behöver en medhjälpare . . .

Vad skulle vi roa oss med nu? Jo, vi bestämde oss för att åka till Bergs slussar och äta varsin glass i solen. Serveringen var inte öppen så någon glass blev det inte, men vi fick se en segelbåt slussa.

Efter Berg körde vi till Vreta Klosterkyrka. Där stannade vi länge – vi utforskade miljön både ute och inne och fick ett litet samtal med en guide i kyrkan. I pastoratet hade man tagit steget fullt ut och öppnat servering.

Nu började vi längta efter en kopp kaffe och åkte till Ljungsbro för att fika och köpa godis. Restaurangen hade redan stängt, men vi kunde hämta kaffe ur automat och dricka ur pappmuggar.  Så fick det bli. Cloetta bjöd på Mumsmums till kaffet.

Nu vände vi tillbaka till Linköping och begav oss till Jägarvallens sjukhus för att förhoppningsvis få ta hem Clinton. Men han hade inte vaknat ur narkosen, så det skulle ta flera timmar, innan han skulle vara klar för hemfärd.

Efter en kort överläggning bestämde vi oss för att äta middag under väntetiden. Sagt och gjort – vi åkte tillbaka till IKEA – där vi njöt av maten – och att få sitta ner och vila kroppen samtidigt som vi fördrev tiden.

Efter maten orkade vi bara sitta på en bänk i parken i kvällssolen.

Vi skulle få komma tillbaka mellan 18.00 och 18.30.

19.30 kom Clinton – omtöcknad och ostadig på benen, men glad över att se oss. Operationen hade gått bra!

Klockan 20.00 vinkade vi av veterinären och veterinärassistenterna för den här gången.

Clinton är dåsig av smärtstillande morfinpreparat – 1/4 tablett 2 – 3 ggr dagligen. Han äter och dricker och går korta promenader. Det märks att han blir bättre – när vi var ute i eftermiddags så mötte vi en katt som sköt rygg. Oj, så arg han blev . . .

 

 

 

Djursjukhuset

Lille Clinton skötte sig perfekt under ultraljudet på Jägarvallens djursjukhus idag. Han litar blint på matte och husse och låg alldeles stilla de tjugo minuter undersökningen tog. Efteråt verkade han känna sig nöjd. Han som annars aldrig äter utomhus åt en okokt korv med god aptit.

Clinton fick hjärtmedicin – en dyr sådan, så klart – men annars kan han leva som vanligt med spring och långa promenader. Men matte måste se till att han inte blir uttröttad. Och  – kaloriintaget måste vi tänka på . . . nu är det förbjudet att sticka till honom några extra godbitar.

På hemvägen stannade vi till i Rimforsa och besökte Handelsträdgården där. Vi har åkt förbi så många gånger . . . fina växter fick jag med mig hem – både till fönsteramplar och för plantering i uterummet.

Den planerade operationen i morgon blir av, så 05.45 beger vi oss åter till Linköping, så nu är det dags för mig att tänka på refrängen . . . det blir en hård dag för oss alla tre i morgon.

Vanans makt är stor

Idag gick jag till kyrkan för att lyssna till pastoratets diakon Elisabeths 
predikan.
Strax före klockan 11 mötte jag utanför kyrkan en bekant och frågade varför
hon "gick åt fel håll". Jag har varit på gudstjänsten - den 
är slut nu, fick jag till svar. Sommaren är här 10.00 i stället för 11.00.
architecture art cathedral chapel
Photo by Pixabay on Pexels.com
Så vi vandrade tillsammans hemåt i sakta mak och i gassande sol, innan hon 
gick till höger och jag gick till vänster.